0171-262 06

Huvudrubriker

Rätt till skadestånd

 

Den som har blivit utsatt för en brottslig handling kan ha rätt till ekonomisk kompensation. I första hand ska skadevållaren betala skadestånd. Brottsoffret bör redan vid polisanmälan ange om man kommer att ha ersättningskrav och begära att åklagaren framställer dessa krav vid rättegången. Blir brottsoffret tillerkänd skadestånd i domen skickas ärendet automatiskt till kronofogdemyndigheten. Brottsoffret tillfrågas om kronofogdemyndigheten ska driva in pengarna. Om brottsoffret svarar ja gör myndigheten det kostnadsfritt.

 

Är skadevållaren okänd eller inte förmögen att betala ska man undersöka om det finns någon försäkring som kan täcka skadan. Det kan vara den egna hemförsäkringen eller en olycksfallsförsäkring. I många fall är man försäkrad via sitt medlemskap i facket. Har skadan inträffat i samband med yrkesutövning brukar ersättning för personskada normalt kunna erhållas från någon arbetsskadeförsäkring. Saknas försäkring, eller om den inte gäller, eller bara täcker skadan delvis, kan man i tredje hand vända sig till Brottsoffermyndigheten.

Brottsoffer kan få ersättning för både fysisk och psykisk skada på person.

 

Brottsskadeersättning kan erhållas för att täcka:

 

  • kostnader för läkarvård, samtalsterapi och liknande utgifter
  • inkomstbortfall
  • sveda och värk, till exempel smärta under sjukdomstid
  • lyte eller stadigvarande men, till exempel nedsatt syn
  • olägenheter i övrigt till följd av bestående skada, till exempel besvär att återgå till arbetslivet

 

För att ett brottsoffer ska få ersättning för kränkning krävs att brottet inneburit en allvarligare kränkning av den personliga integriteten, privatlivet eller människovärdet. De allra flesta fall av sexuella övergrepp leder till sådan kränkningsersättning. Kränkningsersättning kan också erhållas om brottet är till exempel olaga hot eller oprovocerad misshandel.

 

Med sakskada menas såväl direkt skada på föremål som förlust av föremål genom exempelvis stöld. En ren förmögenhetsskada är en ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada, exempelvis till följd av bedrägeri. Den som tillfogas en sakskada har rätt till brottskadeersättning om skadan orsakats av någon som varit intagen i;kriminalvårdsanstalt, vissa hem för vård av unga, vissa hem för vård av missbrukare eller häkte i Sverige eller något annat nordiskt land. Skadan kan till exempel ha vållats under permission eller vid rymning. Ersättningen för sak- och rena förmögenhetsskador kan sättas ned om man varit oaktsam och till exempel inte låst dörren.

 

Ansökan om brottsskadeersättning ska vara skriftlig och göras på Brottsoffermyndighetens speciella blanketter som finns bland annat hos polis, domstolar, advokater samt brottsoffer- och kvinnojourer. Blanketterna kan också beställas direkt från Brottsoffermyndigheten. Tillsammans med ansökningsblanketterna bör man skicka in kopia av polisrapport, eventuell dom, läkarintyg, kvitton och andra handlingar som styrker ersättningskravet. Ansökan ska i princip lämnas till Brottsoffermyndigheten inom två år från brottet eller från det att det rättsliga förfarandet avslutats.

 

Det är viktigt att veta att man kan söka ersättning även om polisens förundersökning lagts ned för att till exempel man inte funnit gärningsmannen. Det räcker att polisen konstaterat att man utsatts för brott för att man ska kunna söka ersättning.

 

Brottsoffermyndigheten gör en egen bedömning av ersättningsnivå. Det innebär att man inte kan räkna med att det belopp som en gärningsman dömts till i tingsrätt är det belopp Brottsoffermyndigheten betalar ut om till exempel gärningsmannen är oförmögen att betala.

Denna sida använder cookies (kakor) Här kan du läsa mer om cookies. Genom att fortsätta använda sidan så accepterar du att cookies används. Klicka här för att inte visa meddelandet igen.