0171-262 06

Huvudrubriker

Så går en rättegång till

Målsägandebiträde och rättshjälp

 

Den som drabbats av ett brott kallas under rättsprocessen för målsägande. Till sin hjälp kan man få ett målsägandebiträde (dvs advokat), som ger målsägande hjälp och stöd under förundersökning och huvudförhandling. Den som har blivit utsatt för sexuellt övergrepp har alltid rätt till målsägandebiträde. Den brottsdrabbade ska själv tala om för polis eller åklagare om hon eller han vill ha målsägandebiträde. Målsägandebiträdet är kostnadsfritt. Målsägande har rätt till ytterligare stöd under förundersökningen eller rättegången. En sådan stödperson kan vara någon från en brottsofferjour, en god vän, släkting eller någon från socialtjänsten. Många brottsofferjourer har numera särskilda vittnesstöd som är särskilt utbildade för sin uppgift. Vittnesstöden känner till rättsprocessen och kan ge saklig information och hjälpa målsägande med till exempel skadeståndsanspråk. Vittnesstöden kan också tala om hur brottsoffret kan få ekonomisk kompensation för till exempel resor till rättssalen. Målsägande har rätt till rättshjälp, det vill säga ekonomisk hjälp för att täcka kostnader såsom rådgivning hos en advokat. I första hand ska rättsskyddet i hemförsäkringen täcka detta, i andra hand finns en statlig rättshjälp. Den är dock begränsad till att gälla de med små resurser. Den ekonomiska gränsen för rättshjälp är 260 000 kronor (2001).

 

Huvudförhandling

 

Om förundersökningen lett fram till att åklagaren väcker åtal för brottet, ska åtalet prövas av domstol vid en huvudförhandling. Domstolen ska då ta ställning till om det kan anses styrkt att den åtalade begått brottet. Rättegången fokuserar alltså på gärningsmannen. Samhällets ska utfärda ett straff om det är ställt bakom allt tvivel att den åtalade är skyldig, till dess anses han oskyldig. Den brottsdrabbade är, enligt rättsväsendets synsätt, där för att höras. Det gäller att se om det går att bevisa att den åtalade utfört brottet och i så fall hur allvarligt brottet är för att finna var på straffskalan man ska lägga sig i domslutet. Åklagaren kallar målsägande till huvudförhandlingen i tingsrätten. Målsäganden är skyldig att delta vid huvudförhandlingen om han eller hon får en kallelse till förhör. I tingsrätten leds huvudförhandlingen av en lagfaren domare, dessutom finns där en notarie samt tre nämndemän som är valda av kommunfullmäktige. Målsägande träffar också i rättssalen åklagaren, gärningsmannen, som här kallas tilltalad, och dennes försvarare. Kanske har vittnen till brottet också kallats. Vid huvudförhandlingen går man igenom hela målet. Åklagaren redogör först för hur han eller hon anser att brottet har gått till (sakframställan). Vanligtvis förhörs sedan målsägande. Om målsägande önskar kan den tilltalade vistas i ett annat rum under förhöret. Den tilltalade har dock alltid rätt att lyssna på förhöret. Om målsägande är rädd för en åhörare kan rätten på samma sätt besluta att denna person går ut ur rättssalen. I vissa mål kan det beslutas om ”stängda dörrar”, vilket innebär att vissa uppgifter är sekretessbelagda eller till skada för den det berör och inga åhörare får då vistas i salen. Har målsägande ett skadeståndsanspråk att ställa tas det upp av målsägandebiträdet om sådant finns, eller av åklagaren.

 

Dom och överklagande

 

När förhandlingen är över håller tingsrätten en överläggning där domaren och nämndemännen går igenom målet och kommer överens om hur man ska döma. Vanligen avkunnas domen omedelbart. Är brottet mer komplicerat meddelas dom senare. Besked om utgången lämnas av domstolens kansli. Har ett skadeståndsanspråk framställts får målsägande automatiskt besked om domen. En part som inte är nöjd med en dom kan överklaga domen till hovrätten. Överklagan sänds till tingsrätten. Ibland krävs särskilt tillstånd för att hovrätten ska ta upp ett fall. Parterna har tre veckor på sig att överklaga. Efter tre veckor vinner domen laga kraft om ingen överklagat. Samma förfarande gäller vid hovrätten. Högsta domstolen tar bara upp mål till prövning om det behövs ett vägledande avgörande, ett så kallat prejudikat.

Denna sida använder cookies (kakor) Här kan du läsa mer om cookies. Genom att fortsätta använda sidan så accepterar du att cookies används. Klicka här för att inte visa meddelandet igen.